Dagen D är över!

Imorse kändes det som att den här dagen var oövervinnlig med gastroskopi inbokad. Totalt oövervinnlig. Jag lämnade Oscar på förskolan och fick höra av en av pedagogerna att det verkligen är jättehemskt att genomgå gastroskopi. Så förutom alla skräckhistorier från nätet fick jag ytterligare en till. Jag gick till stadsbiblioteket och försökte plugga i väntan på att klockan skulle bli halv ett.

Kvart över tolv begav jag mig till citykliniken, spänd, med sprängande huvudvärk och ett skenande hjärta. Väl inne ropade de upp mig efter bara ett par minuter. Jag tog  skakigt i hand och berättade hur rädd jag var och att jag ville ha lugnande (vilket de sagt att man kunde få). Men läkaren insisterade på att jag skulle försöka utan. OK. En mycket professinell sjuksköterska kom och berättade allt, och tipsade mig att fokusera på andningen för att inte tänka på kameran som skulle ner i magsäcken. Sedan fick jag bedövningsspary i svalget och min hals kändes som en fotboll. Därefter blundade jag, och efter att ha känt bökande i hals mage i ca två minuter var allt klart!

Ont gjorde det absolut inte, det kändes bara märkligt med något i hals och mage, men inte ont eller obehagligt. Sjuksköterskan höll mig i handen hela tiden och både hon och läkaren lättade upp stämningen under undersökningen. Sömnlös natt och all oro var alltså onödigt; gastroskopi är ingen fara! Jag är väldigt glad över bemötandet och vården på citykliniken, känns som ett bra val att jag numera går till dem. Det bästa med undersökningen var att min mage är helt frisk!

Därefter ringde jag min bror och vi gick och firade att allt var över med en varm mintchoklad/kaffe på Café de Italia. Väldigt gott!

Sedan var det Oscars tur; han skulle till tandläkaren. Han var ganska nervös efter att ha varit på ett hemskt besök när han var fyra år. Nu har han dock bytt tandläkare och går hos fantastiska Lundatand. Trots hans nervositet var han väldigt lugn och duktig, och låg snällt i stolen och gapade. Till och med skojade med personalen.

Så idag är jag väldigt stolt över mig själv och Oscar! Så duktiga vi är!

Gastroskopi

Imorgon ska jag göra gastroskopi. Kunde knappt sova inatt av oro. Skulle mycket hellre fött trillingar imorgon. Men, jag ringde dit idag och de verkar iallafall vara bra på att lugna ner oroliga människor, plus att man får en lugnande tablett innan. Så idag är jag trött, men han köpt en kaffe latte som räddar mitt zombietillstånd och tar bort gastroskopislangen från min näthinna.

Fick iallafall igår reda på vem som kommer bli min handledare till c-uppsatsen, och är väldigt nöjd med Jutta Balldin som handledare! Nu ska jag bara komma på exakt ämne att skriva om, jag får bolla lite idéer med Jutta.

Önskar att jag var lika icke-orolig som denna patient!

Kaffe latte - medicin för zombies

Yes! Oscar önskar en Dracula!

Denna helgen har efter 24-timmarstentan varit hostig men mysig. Vi har fixat våra cyklar inför våren. Oscar fixade sin perfekt! Han älskar att cykla och tog av sina stödhjul när han fyllde fyra år (själv var jag riktigt sen med det och väntade till jag blev sju år, vilket var riktigt pinsamt bland kompisarna). Han börjar dock bli lite lång för sin 16-tumare, kanske dags för en ny. Jag har i helgen också erkänt för Oscar att jag ofta köper gubbar till honom från filmer för att jag egentligen skulle vilja ha dem själv. Och jag berättade hur komplicerat det är att gilla leksaker som vuxen, för det får man ju helst inte. Nej, man ska sucka över att ens barn vill ha leksaker, inte tänka yes yes yes, han vill ha en Dracula/Harry Potter/Hulken, osv. Ur en ekologisk synvinkel behöver jag dock inte skämmas så mycket, oftast hittas sådana här leksaker i second hand-butiker eller på e-bay. Nedan är ett par bilder från helgen, plus en på mig som tvååring, en väldigt sur tvååring. Kanske för att jag bara fick dockor och barbie när min bror fick så coola gubbar?! Om jag får en dotter en dag som gillar actiongubbar ska jag ösa dem över henne! 

Sussi, 2, som surar

Oscars cykel blir tiptop!

Ge mig vattenmelon varje dag och jag lovar att inte äta en godisbit nånsin igen!

 

Hemtenta och trötta män

Här sitter jag och skriver tenta, medan Johan och Oscar sover i soffan efter att ha läst om Oscars nya favorit - greve Dracula. Idag var det fest på Oscars förskola och han var utklädd till Spiderman som ni ser nedan.

Jag är lite irriterad på Malmö Högskola som lägger ut 24-timmarstenta över en fredag. Och över en tweet av Lärarnas Riksförbunds presschef Zoran Alagic där han meddelar att han främst vill ha barnskötare på förskola.  Suck! Jag vet att jag har valt ett yrke som många många ser som barnpassning, men är glad över att snart kunna få vara en av dem som synliggör hur en förskoleverksamhet kan vara. Dock känns det som att presschefen för Lärarnas Riksförbund borde ha en annan syn på förskolans verksamhet.

OK, nu ska jag skriva klart. Räknar med 3-4 timmar till

morgonval

En av de svåraste sakerna tycker jag är att bestämma sig på morgonen om ens barn ska till dagis eller inte. När barnet är sådär lite krassligt, men ändå friskt. Idag var en sådan dag. Nu sitter Oscar här hemma, men är pigg som en mört och kunde lika gärna varit på dagis som han så gärna ville. Och jag skriver här istället för på mitt paper, men det är nästan klart. Malmö Högskola är så snälla mot oss studenter som ska fira att lämna in sina paper med att få en 24-timmarstenta över en fredag. Så imorgon blir en förträfflig dag, kväll och natt framför datorn. 

Åja, jag ska inte klaga, det är trots allt trevliga i-landsproblem. Följer läget i Libyen hela tiden, och det känns fruktansvärt att så många människor förlorar sina liv.

Nu ska jag skriva klart om utvecklingssamtal, IUP och bedömning. Snart ska jag själv på utvecklingssamtal, undrar om de reflekterat över allt detta som vi läser om (säker på att fallet ej är så). 

Oscars tankar: fåglarna kvittrar hela tiden nu för tala om för oss att det är vår, för de tror inte att vi fattar det. 

Jag är en soffa

Detta är något jag skrev i höstas. Hittade det i min kalender idag:

 Jag är en soffa,

på högsta våningen på MAH

Där ute ser jag Malmö kaj,

höst, regn, rusk

På vänster sida är jag varm,
en tacksam människa njuter av min mjukhet

På höger sida är jag kall,

människan slängde sin våta jacka där

I mitten har jag en varm latte,

den luktar så gott!

Studentmyllret börjar tillta så smått,

som det brukar vid nio-tiden på MAH

Det är trevligt att vara en soffa

på högsta våningen på MAH 

 

 

bland paper och te

Idag skriver jag min allra första blogg. Sitter med ett paper som ska vara klart i övermorgon, samma dag som vi får vår hemtenta som vara i 24 timmar. Jag har alltid älskat att plugga, gå på föreläsningar, tänka ut grejer och läsa i litteraturen. Men just nu längtar jag efter en annan verkligehet.  Nu ska jag samla min tankar kring bedömning i skolan och skriva klart mitt paper. Oscar sa imorse att han kunde hjälpa mig, han är så söt och snäll på alla vis! Nedan finns en bild på min vän Karolina Dirmilli som jag tog i söndags, och som jag är riktigt stolt över. (jag vet inte varför nästan allt är understruket, och jag lyckas inte få bort det heller :P